Det här har varit min topp 3 allra värsta vecka någonsin. Fy bubblan. Att alla blev sjuka med oron för Liams kramper höll på att knäcka oss, ingen hjälp har vi fått heller. Eller jo, min underbara mormor snart 80 år åkte och handlade åt oss <3 Den finaste människan jag vet. Man hade kanske annars kunnat tycka att våra föräldrar kanske kunde ha avlastat oss lite..?? Men så blev det inte. Idag var vi på närakuten och barnen är så gott som friska, bara min vidriga hosta som är kvar och förkylningen som har satt sig på stämbanden. Tappar rösten till och från. Nu vill jag bara bli frisk och kunna börja träna igen!!